Pepparsås
Pepparsåsen är biffens bästa vän och bjudmiddagens billigaste lyx: grädde, buljong och grönpepparkorn som krossats precis...
Bearnaisen är såsernas Mount Everest i ryktet men en kulle i verkligheten: äggulor, smör, dragon och kontrollerad värme. Den kräver närvaro i åtta minuter – och belönar med den sås som gör biffen till en händelse.

Bearnaisen skapades på 1830-talet på restaurang Le Pavillon Henri IV i Saint-Germain-en-Laye utanför Paris och döptes efter Henrik IV – 'béarnaren', kungen från Béarn. Den varma emulsionen av äggulor, smör och dragonreduktion blev en av det franska kökets modersåser i förlängningen. I Sverige har bearnaisen en alldeles egen folklig ställning: från planksteken till fredagsbiffen är 'bea' närmast ett nationalintresse.
Skillnaden mellan pulverbearnaise och riktig är skillnaden mellan gul sås och en emulsion som doftar dragon och smakar solskensvinäger. Och hemligheten är inte skicklighet – det är värmekontroll. Och som med det mesta i Kockelörens kök: ge maten tid – smaker som får sätta sig i lugn och ro smakar alltid mer än smaker som stressats fram.
Beräknat för 4 portioner – tryck + eller − så räknas måtten om. Måtten till vänster skalas; det som står i parentes efter ändras inte.
En kastrull med sjudande vatten, en bunke som vilar ovanpå utan att röra vattnet, och en visp. Vattenbadet är metoden.
Smält smöret och låt det stå – det klara (skirade) smöret används, den vita bottensatsen lämnas.
Reduktion: koka vinäger, vatten, lök, torkad dragon och peppar till hälften. Sila och låt svalna något.
Vispa äggulorna med reduktionen i en bunke över sjudande vattenbad tills blandningen blir ljus, tjock och skummig – vispen ska lämna spår, 3–5 minuter.
Ta bunken av badet. Tillsätt det skirade smöret i en tunn stråle under konstant vispning.
Vänd i färsk dragon och persilja. Smaka av med salt och en gnutta cayenne.
Servera ljummen – bearnaise är en färskvara med tjugo minuters livslust.
Biff, entrecôte, grillat, sparris – eller på en plankstek för fullständig nostalgi. Klyftpotatis bredvid.
Hollandaise: samma metod utan dragonreduktion, bara citronsaft. Choronsås: rör i en matsked tomatpuré – bearnaisens rödlätta kusin.
Färskvara – håller ljummen max en timme (i vattenbad av värmen). Kyld och återuppvärmd bearnaise skär sig; gör lagom och gör den sist.
För varmt (äggen koagulerar) eller för snabbt smör (emulsionen hinner inte byggas). Vattenbad och tunn stråle förebygger båda – och äggule-räddningen fixar det mesta.
Ja, ghee fungerar utmärkt – det ÄR skirat smör. Cirka 175 g motsvarar 200 g vanligt smör.